Idag på morgonen hyr vi en sandboard på samma ställe vi hyrt cyklarna. Man får med en bit vax för bra glid på sanden, vi betalade 200 pesos för en hel dag. Ut mot sanddynerna, dock har jag svårt att komma ihåg exakt var vi ska svänga av för att komma till de högsta sanddynerna där jag varit tidigare. Vi hittar några andra som Peter provar, men han får vaxa om brädan halvvägs då den varma sanden smälter bort vaxet. Vi letar vidare efter bättre sanddyner och då kör vi fast i sanden i en liten uppförsbacke. Vi får lägga oss i den varma sanden och börja skyffla bort sand under bilen, som tur är har vi brädan som underlättar en del. Det är supervarmt och inte alls kul. Efter ca 30 minuter stannar en jeep med två mexikanska män och en hund och hjälper oss tappert. Vi skyfflar, backar bilen och knuffar på i ca 20 minuter innan vi kommer loss. Vi dryper av svett allihopa, är så tacksamma och vill ge mexikanarna en slant att köpa något kallt att dricka men de tar inte emot det.

Varma, trötta styr vi bilen mot Playa Balandra som ligger i norr och tar ca 1 timme att köra till. Vi tankar på vägen, här är det personal som tankar åt en och tvättar av bilrutorna – vilket verkligen behövs. Både vi och bilen är dammiga av all sand.

Playa Balandra är ett skyddat område och tillåter Max 450 personer under varje pass, vilket är 2 ggr/dag, kl.8-12 och kl.13-17. På stranden finns en svampformad klippa som är känd för stranden och det sägs att man inte varit i La Paz om man inte har sett den. Strax innan vi kom fram till ingången där vakter räknar in alla som kommer var det flera som satt vid vägrenen och sålde parasoller, dryck och snacks – men vi köpte inget då jag hade fått informationen att det fanns en restaurang på Playa Balandra som vi tänkte äta lunch på hungriga som vi var av allt grävande. Döm om vår förvåning när vi upptäcker att det inte alls finns NÅGOT att köpa där. Suck. Hungriga, inget vatten – men vi badar och slappar ett tag innan vi lämnar och åker till Playa Tesoro för att äta lunch kl.16. Det är den stranden jag cyklade till i början av min vistelse i La Paz men hade glömt telefonen och med den både pengar och möjligheten att fota.

På hemvägen stannar vi på affären där jag handlat mat hela tiden och fyller på vatten och lite chips, på mataffären säljer de också bildäck. Sedan en dusch och ner på stan, lämnar tillbaka våra cyklar och sandboard, passerar kyrkan som är vackert upplyst på kvällen. Vi går för att äta och dricka på en liten restaurang med en mysig bakgård, Les Miserables. De andra volontärerna med den nya tjejen från Danmark sluter upp för en öl. Vi promenerar hem och säger adjö då vi ska åka till Lorento imorgon bitti.