Idag var vi till Kizimkazi på förmiddagen för observation av delfiner och turistbåtar, fiskmarknad – men denna gång var de 3 nya volontärerna från Australien med. Tillbaka till stranden är det ordentligt lågvatten, båtarnas ankare ligger synliga som skelett i sanden. Vi dukar upp frukost där vi brukar sitta och där vi har koll på när fiskarna börjar komma in till land och det är dags för oss att börja mäta, väga mm. Vi har hjälp av en erfaren äldre man som känner alla fiskare och stöttar AI då han var den som startade upp ”fiskprojektet”. Taket som täcker ”fiskmarknaden” (dvs det cementblock som fiskarna läggs upp på) har pålar som är knutna med rep gjorda av kokosfibrer, vilka tillverkas av kvinnor. De tar loss kokosfibrerna och lägger dom i vattnet under stenar några veckor, sedan torkas de och ”snurras” ihop. Det samlas många katter vid cementblocket som ligger och väntar på att få äta fiskrens.

Efter lunch har vi en lektion i Swahili och lär oss hälsningsfraser mm – här kommer en kort lista för de som vill lära sig: Asalam Aylakum – formell goddagfras, Habiri Yako – Hur mår du?, Nziri – Bra, Asante sana – Tack så mycket.

Vi är kvar på basen och förbereder ett besök i en klass nästa vecka med tema hav. På kvällen är vi ett gäng som tar en promenad i byn (Jambiani) och avslutar kvällen med att äta middag hemma hos en av lärarna i skolan där AI stöttar. Vi betalar en liten summa och på så vis stöttar familjen ekonomiskt. Vi tar av skorna och går in i ett litet rum där vi sätter oss på golvet runt väggarna och får in massor med god mat och varmt, sött the att dricka till. Jag håller på att smälla av så varmt det är, självklart ingen AC eller fläkt eller fönster som går att öppna. Lärarinnans 2 barn sitter i dörröppningen och studerar oss och försöker prata engelska.

På vägen hem genom byn köper jag och några till en varsin sarong.